historien
Fru Lura vaktar berget
Mitt inne i Hedesunda ligger Lurberget. Någon gång ”i forntiden”
påbörjades brytningen av silvermalm i Lurberget i Brunn. I
dag vet ingen definitivt när brytningen påbörjades eller vad
som gjorde att man hittade silvermalmjust här: Kanske kan
upptäckten vara mycket gammal och ha att göra med de första
bofasta jordbrukarna i trakten det vill säga redan för I500-2000 år
sedan, under den tidsperiod som kallas romersk järnålder. Kanske
skedde den mest intensiva brytningen under medeltiden?
Svårt hitta fakta om gruvans ålder
Efter de många anteckningarna om sägnerna kring Brunns Silvergruva var det dags att försöka nå sanningarna om gruvan. När började den brytas och när lades den igen? Det var några av de viktigaste frågorna. Eftersom gruvhålet är en fornlämning (nr 79 i Hedesunda socken), måste alla ingrepp godkännas av Länsstyrelsen. Ett av de första momenten i arbetet var att leta i arkiven om upplysningar om gruvan. Om den är från 16-1800-talen måste den finnas omnämnd i källorna. Om den är äldre kan det vara svårt att hitta något nedskrivet.I slutet av 1800-talet pågick en slags nyprospektering runt om i landet, i jakt på vilande fyndigheter som kunde vara brytvärda.
När lades gruvhålet igen?
Brunns Silfvergrufva skall ha blivit igenlagd någon gång i mitten eller slutet av 1800-talet berättas det. En av nyckelfigurerna här är Karl-Erik Forslunds i Hedesunda morfar som skall ha varit med om att lägga igen gruvan. Jag har med hjälp av nu levande släktingar tagit reda på vem denne var. Han hette Jonas Jonsson Lundgren, var född 1842 och dog 1929. Om vi leker med tanken att han var en liten pojke som satt med på hästvagnen när han pappa eller farfar körde grus till gruvhålet kan det ha varit i åren runt 1850. Om han själv var med och skottade i grus och sand bör han ha varit yngling eller vuxen och då bör det ha skett mellan åren 1857 och 1929. Nu tror jag knappast att en 87-årig gubbe ägnar sig åt körslor, så så sent som 1929 kan det inte varit, men väl kanske i åren runt 1900. Närmare än så kommer vi inte med denna upplysning än att om Lundgren varit med så bör det skett mellan 1850 och 1900. Till saken hör att under någon period på 1800-talet skall Lundgrens släkt ha ägt marken som gruvan ligger på.
Ett försök till datering
Den träram som framkommit vid framgrävandet dokumenterades noggrant. Men hur gammal var den? När hade den kommit på plats runt hålet? Ett sätt att datera trä är med dendrokronologi eller årsringsdatering av trä. Det som går bäst att datera är ek och tall.
Ibland kan det vara svårt att se på barkat och sågat virke vilket träslag det är, men så mycket kunde vi se att det i alla fall inte var ekplank. Men virket såg ramsågat ut, så det kunde inte vara medeltida.
Bild saknas!
Gruvhålet töms och blottar forntida spår
Träramen överst i gruvhålet kunde dateras till åren runt 1800. Men var själva gruvan även tillkommen under dessa år? För att få svar på detta måste hålet tömmas. Fastän det var vinter
(2004-2005) ville vi prova ut metoder för att tömma. gruvhålet som syntes vara fyllt av sand och grus samt en del sten.
Bild saknas!
Glömde gruvarbetarna verktygen
Strax utanför kanten av trävirke på hålets norra sida fanns såsom en hylla av berget. Här gömda under nedrasad sand, låg två släggor, en kil och en borr tillsammans. Mest troligt är
att gruvarbetarna, när man gjort det sista jobbet i hålet, helt enkelt lagt ifrån sig handverktygen på kanten och glömt dem där. Ögonblickshändelser som väcks till liv idag.
Bild saknas!
Brunns silvergruva
Det finns flera gamla sägner, några är mera mytiska, t.ex. om en fru Lura som härskade över en enorm silverskatt inne i
Lurberget, beläget i Brunns by inne i nuvarande Hedesunda samhälle. Andra berättelser är mer jordnära och talar om en gruva med fyra öppningar med orter mellan. Ytterligare en
sägen berättade att man i mitten av 1800-talet fyllde igen det sista gruvschaktet med sand och grus och planterade en ek ovanpå. Allt detta avfärdar man gärna som skrönor.
Summering
Det finns en hel del som talar för att det funna schaktet inte är gruvans äldsta. Det borde alltså finnas fler igenfyllda öppningar. Hur stor gruvan är, är det naturligtvis ingen som vet. Får man tro sägnerna finns det hundratals meter orter under mark. Å andra sidan borde en stor silvergruva ha lämnat fler spår efter sig i form av gamla dokument, än vad man hittat i arkiven. Återigen är det inte säkert att det någonsin funnits några dokument. Om gruvan är medeltida, vilket förmodligen är fallet, kanske det till och med är troligt att skriftliga dokument saknas.
